Vandringsberättelser

Hem / Vandringsberättelser / Från vandringar 2018 / Hovdala

Hovdala

Söndag 4 februari 2018

Det är den 4 februari och det är vinterns första snövandring. Maj Britt Svensson som är ledare för dagen har en del Hässleholmare med sig och vi är då 50 personer. Således en rejäl klunga som drar fram genom portalen på Hovdala slott och sedan raskt uppåt bakom byggnaden. Snön knarrar under hundra fötter och den goda värmen som vi alstrar själva börjar kännas i kroppen. Vi kommer till ett hus som är byggt upp i ett träd. Utsikten över Finjasjön är vidunderlig. Vi får veta att i trädhuset finns ett Café öppet på sommaren. Men under en stor del av lågsäsongen finns det frivilliga värdar som ställer upp. Huset kom till genom en både kreativ och dådkraftig kommunstrateg i Hässleholm. Han har också låtit märka upp ett flertal leder i skogen där vi befinner oss.

Efter rasten kommer vi förbi en alskog. Träden står i djupt vatten som nu är täckt av en tunn isskorpa. Mitt i skogen kommer vi till Biblioteksruinen. Det är rester av en rund byggnad som en av slottsherrarna på Hovdala lät uppföra på 1700-talet. Hans tanke var att hitta ett lugnt och tyst och kanske också i orostider säkert ställe för sina böcker.

Jag hamnar tillsammans med tio andra bak i klungan och den smala stigen med sjön på ena sidan har glattats till ordentligt av alla framförvarande. Ingen vill falla och då är det bara att hålla sig i blåbärsriset, klättra uppför slänten och ta en mindre hal rutt längre upp där ingen har gått ännu. Lite besvärligt - men härligt, härligt! Vem har sagt att en vintervandring skall vara som att spatsera på Kullagatan i Helsingborg? Snart har vi 12 km bakom oss, slottsbyggnaden dyker upp och vi tackar Maj-Britt för en ovanligt vacker tur.

Vid pennan Mona Folkesson

Samling