Vi var 8 personer och så Tussan
och Bellis som tog bussen från Järnvägsstationen i
Ängelholm kl 7.21. Ett "påhopp" hade vi i Munka-Ljungby och
framme i Hässleholm anslöt sig ytterligare 1 person.
I Hässleholm var det bara 10 minuters väntan innan bussen
till Hovdala rullade iväg. Bussen gick ända fram till slottet,
nytt för vår Hovdala vandring i år. Sylvia som skulle leda
vandringen hälsade oss välkomna till sitt Hovdala.
(Det känns som det var hon som var härskarinna där).
Vi fick genast reda på att det inte blev matpaus förrän
vi vandrat 5 km. Birgitta påtalade då att hon endast ätit
1/2 morot innan hon for hemifrån. Alltså vi satte igång med bra
fart så inte Birgitta skulle börja bli gnällig.
Vi gick genom växlande natur, öppna fält med underbara
blomsterängar längs med vägarna, underbar bokskog och däremellan
lite granskog, hade då och då utsikt över Finjasjön Vi passerade
Trähuset, gick aldrig upp i det eftersom Birgitta och även vi andra
endast hade fikastället i sikte. Vi satt på samma ställe som vi gjort
tidigare om åren, där det är en underbar utsikt och man har
möjlighet att sitta på bänkar vid ett bord eller sitta på en träterass
där man kan sitta och dingla med benen. Det är så härligt.
Mätta och belåtna fortsatte vi vår vandring, lika vacker som
före rasten. Biblioteksruinen passerade vi och några läste om den.
Sedan fick vi välja om vi skulle gå närmsta vägen till Hovdala igen
eller gå på en stig runt Mölledammen. Vi valde den längre sträckan
runt dammen och det gjorde vi rätt i för det var väldigt vackert där.
Nästan framme vid slottet passerade vi Fladdermushuset men
fladdermössen hängde väl upp och ner inne i det fallfärdiga huset
så dem såg vi inte. Det var jag innerligt tacksam för.
Framme vid slottet fick vi ca 45 minuters paus innan bussen
skulle hämta oss. Vi hade gått 12,2 km och klockan var bara
strax efter 12. Några åt glass andra tittade in i shopen och så fanns
ju solen som vi kunde sitta och gassa oss i.
Bussen kom enda fram till slottet nu också så vi slapp traska
över fårhagarna. Innan vi gick på bussen passade vi på att tacka
Sylvia och Kjell med en rejäl applåd för en underbart vacker
vandring och allt hade stämt så bra.
Vi var hemma i Ängelholm igen vid 3 tiden
Helena Karlsson
Fotograf: Karl Eric Karlsson
