Söndagen den 4:e december
Vandring vid Ekered, Kockabygget, Pennebo
14km lång, 14 vandrare och fyra hundar
Morgonen började med ett smattrande regn mot fönsterrutan. Skulle det verkligen bli en vandring i dag? I hällande regn?
Åkte i alla fall in till Nya Torg för att se om några stod där beredda att dra iväg. Inte mindre än 14 personer och fyra hundar hade mött upp. Vandrare är ett tappert släkte!
Åkte upp på Hallandsåsen till Ekereds naturreservat och anförda av Wiggo gav vi oss iväg.
Ganska snart kom vi till en stengrund till ett hus som för ca 70 år sedan varit en arrendegård som tillhört Skottorps slott. På 40-talet tillkom en lag som innebar att hus skulle antingen rivas eller underhållas. Eftersom de här husen var i dåligt skick och ägaren inte ville kosta på några reparationer beslöt han att sex gårdar skulle rivas. En enda gård blev kvar på grund av att man där kunde visa att arrendekontraktet inte hade löpt ut.
Gick sedan vidare över ängar, genom skogar med träd som inte skulle duga till virke men fina att titta på, genom skogar med höga granar och även genom bokskogar som är vackra att titta på även i avlövat tillstånd. Här och där kunde man se spår av stormen, som en vecka tidigare dragit fram. Dagen före hade det regnat så marken var tämligen blöt och man fick på sina ställen kryssa mellan vattenhålen. Men med ett par bra vandringskängor var det inga problem.
Två hagelskurar, korta och intensiva vräkte ner över oss.
Vi rastade under några höga granar alldeles i närheten av Högalteknall, dit Bengt begav sig.
Passerade Kockabygget, en nyrenoverad och tillbyggd gård, som bjöd på friskt vatten ur en pump till alla som passerade. Vidare mot Hindbärabygget, där Saga råkade få ström i sig.
I Pennebo naturreservat låg det meterhöga timmerstaplar som luktade gott. Dock inte något verk av senaste stormen.
Mot slutet kom vi in på Kolugnsgatan. Kan uttala på två sätt! Men under kriget fanns där sex träkolsugnar. Där framställdes träkol som behövdes för gengasbilarna. Längre fram på gatan passerade vi en liten dal och en hög klippa. Där lär snapphanar ha legat på lur och överfallit förbipasserande. Vi kunde dock passera förbi utan vidare. Vi fick också höra en annan snapphane historia om Karna som bodde på en gård och som fick besök av sex svenskar. Hon tog på ett listigt sätt livet av fem av dem men den sjätte lyckades rymma. Efter det kunde hon inte bo kvar utan flyttade ut i skogen.
Sista sträckan gick över ängar som planterats med ytterst små granplantor.
Tack för en fin vandring och tack för att vi slapp regnet, som kom senare när vi satt i bilen!
Christina Bergenudd
Fotografier från Rune och Bengt kompetterar bilden av vandringsäventyret.
Här kommer några bilder från Rune!
Några bilder från Bengt
