Hoppa till sidans innehåll

Kulturvandring i Stidsvig


 

 

 

                  KULTURVANDRING I STIDSVIG MED......

karl 0

                     .....KARL-GUSTAV JULIN

 

Stidsvig söndagen den 12 maj 2013
 
Tingsgården i Stidsvig var samlingspunkten för 42 förväntansfulla och morgonpigga vandrare, som med Karl-Gustav Julin som guide och Rune Bengtsson som sammanhållare av skaran, gav sig ut på vandring i gammal kulturbygd, dagen till ära i full och solig vårprakt.
 
Tingsgården uppfördes på 1520-talet. Där hölls ting fram till 1683 då tinget flyttade till Åby, nuvarande Klippan. Numera ägs gården av Östra Ljungby och Källna socknars hembygdsförening. Tur att museet var stängt, nu kom vi snabbt ut på vandringsspåret, först utmed cykelstigen på den nerlagda järnvägen Åstorp-Värnamo, sedan på en vandringsled utmed Pinneåns norra sida. Här glittrade 42 par ögon ikapp med vattenvirvlarna i ån där solstrålarna släpptes igenom de nyutslagna bokarna. Man kan t.o.m. tala om vårberusning, så vackert var där. Vies källa och Viesåkern, med spår från 1500-talet, passerades på väg till Kopparmöllan.
 
Redan på 1500-talet var platsen omnämnd som ”Jernytten og Smedjen” i danska urkunder. Det var Danmarks största vapensmedja. Här framställdes kanoner, kulor och stångjärn av myrmalm. Vattenkraft fick man från den uppdämda Pinnån, träkol från omgivningarna. När boningshuset renoverades på 1940-talet fann man rester av en masugn, järnslagg och kanonkulor. Omkring 1630 gjordes hyttan om till kopparverk, därav namnet Kopparmöllan som lever kvar än idag. Kopparverket lades dock ner redan 1872. Av detta ser vandraren idag inte så många spår. En förskola och en fotbollsplan döljer historien. Med glimten i ögat berättade vår guide hur han och kompisarna i tonåren levde bus i en fabrik genom att rulla tunnor men lovat sluta med det om fabriksägaren Bruce ordnade en fotbollsplan. ”Utpressningen” lyckades och resulterade i en idag fortsatt välskött Kopparmöllans IP.
 
Vi fortsatte förbi Kolarehus. Där hade fem generationer av en och samma familj bott sedan början av 1800-talet. Axel Johansson, även kallad Axel Kolarehus, känd som nämndeman och lokal profil i Stidsvigstrakten, var en av dem som bott på stället, ingift genom sin fru Anna-Lisa. Släktgårdens ekonomibyggnad från 1700-talet
liknade mest ett museum. Även bostadshus och uthus var fyllda möbler och bruksföremål, t.ex. snickarverktyg och musikinstrument, från de senaste 200 åren. När den siste medlemmen av familjen dog för något år sedan gick allt under klubban utom de föremål som skänktes till hembygdsmuseet i Tingsgården.
 
Inte långt från Kolarehus vandrade vi upp på en kulle där vi tittade en restaurerad vargfångstgrop, 2,3 meter djup och klädd med stenar. Vår guide berättade att gropen också varit hemlig mötesplats för ovannämnda Axel Kolarehus och hans Anna-Lisa, innan ”det begav sig”. Här passade vi också på att i solgasset lätta på ryggsäckarna och flytta över mackor och kaffe till annan kroppsdel, sittandes på gamla stenmurar.
 
Vår 79-årige guide tog sedan täten igen; med spänstiga och snabba steg nådde vi platsen för hans gamla skola – Kolarehus f.d. mellanskola - där endast fästet för flaggstången stod kvar. Vi stannade till för en kort stund av vemod.
 
Så kom vi in på Kungsleden. Inga fjälltoppar men väl en kulle där vi fick utpekat var ett flygbevakningstorn legat under kriget, och fick också förklarat vad en ”tornsvala” var, alltså inte en fågel utan en varelse med mera mänskliga, d.v.s. kvinnliga former. Vi passerar också ett ställe i förfall, och där ägaren lämnat kvar sin bil, snart övertäckt av mossa och nedfallande barr. Möjligen vacker som bil men inte som naturföremål.
 
Via en granskog kom vi sedan ut på gamla E4-an. En avstickare längs en väg under motorvägen förde oss in i skogsdungar för att betrakta en malsten – en urgröpning i en stor sten med och en stenkula, ungefär som en senapskula – där man för länge sedan malde t.ex. grötgryn. I Bläsinge hage fann vi ytterligare en välbevarad varggrop, från 1600-talet.
 
Ute på gamla E4-an igen såg vi strax en skylt visande till ”Lemonadkällan”. Om den hade något med Bamse att göra undgick undertecknads hörapparat. I vart fall var den även kallad Tor Neckards källa. Men då hade bläcket i kulspetspennan runnit ut så någon förklaring till namnet blev aldrig antecknad. Däremot rann vattnet i Lemonadkällan ut i en ränna. ”Välsmakande”, hördes av omdömen.
 
Vi följer ett uttorkat dike som en gång varit tilloppet till en kvarn. På vägen stöter vi på en minnessten från ett militärflygplan som störtat där 1941-11-10.
 
Vidare längs den uttorkade bäcken nådde vi platsen för kvarnen. Endast ett hål i marken på en upphöjning antydde var kvarnen stått.
 
Åter på Kungsleden nådde vi den småskola där vår guide gått, och hans föräldrar senare köpt. Genom modernare och stadsplanelagd bebyggelse kom vi åter till Tingsgården, efter ca 4 timmar och 12 km i omväxlande mark. ”Kulturvandring” var precis vad det var. Mycket dock dolt i marken men fortfarande bevarat i minnet på vår kunnige guide som själv varit med om att märka upp och göra tillgängliga de historiska platser vi passerat. Utan honom hade det inte blivit mycket kultur, åtminstone inte med historiska perspektiv.
  
 Stig Askenbom

 

 

Foto: Bengt,Jan, Kjell och Rune

 

ka 30

Dagenens ledarduo....Karl-Gustav och Rune....men Rune lämnade med varm hand över huvudansvaret till Karl-Gustav.

ka 31

Så det blev Karl-Gustav som fick lämna lite information om vandringen innan....

ka 4

....vi gav oss iväg på färden.

ka 1

Ganska snart var det dags för dagens första "kulturstopp".....det fanns mycket att berätta om vad som hänt här i gammal och nyare tid.

ka 32

En underbart vacker passage längs Pinnån.

ka 3

Naturen utan vandrare ser ut så här.

ka 18

Lika bra att vi lägger in dagen blomma här som fick bli.......

ka 11

..Maskrosen. Ogräs men egentligen väldigt vacker.

Maskrossläktet (Taraxacum) är fleråriga örter inom familjen korgblommiga växter. De har pålrot och runda ihåliga stjälkar med endast en blomkorg på varje stjälk.

ka 21

Lite lätt vandring mot nästa "hållplats"......

ka 7

....som var den plats där vi tog vår fika men.....

ka 6

....där fanns också en Varggrop.

ka 9

Trots skyddande björkstaket, så hade vi helt plötsligt "ledarvargen" i gropen.....nja så farligt var det inte och ni ser ju stegen, så snart....

ka 8

....kunde också Karl-Gustav njuta sin "java".

ka 45

Pausen slut och vi går vidare mot nya kulturminnen....och mot Stidsvig.

ka 44

Ett kortare stopp vid Kolarehus.

ka 34

Dagens skylt och bevis på att vi verkligen vandrade på Kungsleden !!??

sti 50

Malstenen.

ka 24

Ser väl ganska bra ut...snyggt på vänstersida och bilder ljuger ju aldrig ?? Men tar man en bild.......

ka 14

....vid samma avsnitt på det här viset, så funderar man på att inför nästa vandring ha en snabbkurs i vad som är vänster respektive höger.

ka 15

Framme vid Lemonadkällan och Boris fick i uppgift att högläsa texten på skylten.

ka 2

 Så nu vet ni det. Det hade alltså inget med Bamse att göra, det var enklare än så, vattenfabriken gjode ju också läsk/lemonad och hämtade vattnet från denna källa.

ka 17

Här har vi källan, lite grönt på ytan men de hindrade....

ka 22

....varken Kjell eller någon annan från att smaka på "lemonaden".

ka 23

Här passar vi på och lägga in en bild på dagens vovve, idag blev det Elsa...en nykomling i gänget men som vi hoppas få se på fler vandringar.

ka 10

En färgglad grupp på väg uppför en av få stigningar på dagens vandring.

ka 19

Framme vid................

ka 26

 

ka 35

Varggrop nummer 2.

ka 40

 

ka 41

Den här gropen var i alla fall tom.

ka 43

Det är ju också ett kulturarv....utedasset vid den gamla skolan.

ka 16

Täten framme vid Tingsgården där dagens vandring avslutades.

          - Stort Tack till Karl-Gustav för en fin vandring.-

 

Uppdaterad: 08 JUN 2016 03:39
Skribent: Kjell Fjellsén

Postadress:
Engelholms VF - Gång och Vandring
Bertil Ericsson, Ausåsvägen 280
26292 Ängelholm

Kontakt:
Tel: 042-53121
E-post: This is a mailto link

Se all info